Mobiloperatörerna har länge levt på höga samtalskostnader, och påhittade avgifter såsom uppkopplingsavgiften, men i och med det starka intåget av mobil- och datatjänster skakar de nu i stövlarna. De gamla säkra affärsmodellerna är på väg att raseras och precis som för film- och skivindustrin verkar de bästa lösningarna på problemen vara att blockera och förbjuda. ”Vi anser att den här typen av tjänster är som att tjuvkoppla elnätet” ropar Tres informationschef Erik Hörnfeldt, och menar att vi mobilanvändare lurar och stjäl till oss gratis röst- och videosamtal när vi exempelvis använder Skype. Men vad står karln och säger?

Jag börjar bli trött på dessa naiva argument som säkert kan verka skrämmande för en novis användare, men för oss med insikt visar det snarare på skär girighet och bristande kundfokus. Jag stjäl absolut ingenting när jag ringer med Skype för jag har faktiskt betalat för datatrafiken och kommer få betala ännu mer när jag har förbrukat min månatliga datakvot. Så jag är helt oförmögen att förstå påståenden om gratis mobilsamtal — för det är inte gratis.

Nu verkar det dock som om vår regering tagit sig i kragen och insett att en marknad som borde reglera sig själv uppenbarligen inte klarar av det utan behöver hjälp på traven. Även om det inte verkar bli ett rent förbud att förbjuda tjänster såsom Skype, så är den ändå ett steg i rätt riktning. Tråkigt nog tror jag inte att operatörerna nöjer sig där. Diskussionerna om s.k. nätneutralitet har sedan en tid tillbaka pågått i USA och går kort ut på att om vissa datatjänster skall kunna prioriteras över andra. Med det menas att du kan få betala extra för exempelvis Youtube i ditt mobila nät.

För mig är det dock självklart – en databit är en databit, punkt. Om jag har betalat för 1 GB data så vill jag kunna använda det som jag önskar och inte som jag blir serverad. AP

• Se till att ha tre kopior av din data (en primär och två backuper).
• Se till att lagra din data på två olika lagringsmedier (t.ex. hårddisk och optisk media).
• En kopia skall alltid sparas på annan plats än den primära (t.ex. i molnet eller i ett bankfack).

Punkt två kan alternativt ersättas av att använda två hårddiskar, men då gäller det att dessa är fysiskt åtskilda. Precis så var min taktik uppbyggd innan jag hörde talas om 3-2-1-regeln. Jag använde Apples Time Machine för regelbundna backuper trådlöst till min NAS, vilken i sin tur var placerad i ett annat rum. Enda nackdelen var att jag säkrade mig bara för dataförlust vid en gammal hederlig hårddiskkrasch, men vad skulle hända om jag råkade ut för inbrott eller brand? Det jag saknade var en tredje kopia av min data säkert förvarad utanför hemmet.

Jag började titta på s.k. ”offsite backup” och hittade molntjänsten Carbonite. Jag testade även den liknande tjänsten Backblaze men efter goda vitsord från bl.a. Leo Laporte föll valet på Carbonite. Idag använder jag dessutom Dropbox för att kunna bära med mig mina mest använda filer vilket gör att Dropbox också agerar backup. Värt att tänka på är dock att Dropbox har begränsat utrymme medan både Backblaze och Carbonite erbjuder skalbar lagring, dvs. obegränsat med utrymme.

Backup kan verka komplext och besvärligt vid första anblick, men med mjukvara såsom Time Machine och tjänster som Carbonite så behöver det inte vara så komplicerat. Inte heller behöver det kosta en förmögenhet. Oavsett är det i slutändan både en billig och uppskattad försäkring när väl olyckan är framme. AP

Teknikintresserad som jag är så har jag självfallet inte undgått att följa Googles Android utveckling och uppenbara framgång. Det dock många inte förstår är att iPhone (iOS) och Android måhända vara konkurrerande plattformar, men filosofin och visionen bakom dem båda är en annan. Precis som med Mac är inte Apples syfte att iOS skall bli den dominerande plattformen utan den marknadsledande plattformen. Tittar vi tillbaka inser vi att Apple för länge sedan gett upp kampen om att vara dominerande inom dess marknadsområden. I dagens teknikklimat är inte längre storlek en styrka utan snarare ett hinder för att kunna förutse trender och agera därefter. Många vill jämställa kampen iPhone mot Android med Mac mot PC (Windows) och jag kan till viss del hålla med. Enda skillnaden är att Apple vuxit upp och lärt sig av sina läxor. Jag vågar gå så långt att säga att inom kort kommer inte längre iPhone och Android att konkurrera med varandra. I alla fall kommer inte Apple agera därefter. För det som kommer skilja iPhone och Android åt är att iPhone förblir en smart telefon medan Android allt mer strävar åt att imitera en dators alla konststycken, och sådana telefoner har vi redan sett och dödsförklarat.

Med det säger jag inte att Android är dömt åt undergång. Android är ett underbart operativsystem vilket rättvist bör jämställas med iOS, dock med den stora skillnaden att Android saknar ramar. Grunden är på plats men det saknas väggar. Kalla Steve Jobs en visionär med gravt kontrollbehov, men det sägs att gränsen mellan galenskap och geni är hårfin. Att sätta gränser och införa begränsningar ser jag som något självklart annars riskerar man förlora kontrollen över sin egen produkt. Ökad funktionalitet bör alltid eftersträvas, men utan förhållning leder det automatiskt till ökad komplexitet. Skynda långsamt. Ett mantra jag tycker genomsyrat Apples utveckling av iPhone och nu fyra år senare har vi en mogen produkt som är redo för nästa stora steg. Frågan är om 2011 är året för revolution eller snarare evolution? Oavsett tror jag att 2011 kommer bli ett spännande år för mobila enheter och plattformar, inte minst med tanke på ”surfplattornas” intåg. Men det är en annan krönika.

När jag tittar tillbaka så är jag nöjd med hur iPhone har utvecklats. Vi har fått fler funktioner, bättre hårdvara och inte minst applikationer. Nyckeln till succén har varit just applikationerna även om Apple från en början inte ville erkänna det. Och trots mångas klagan över Apples ”muromgärdade trädgård” (App Store) så är denna inte ett hinder för utveckling utan bara ytterligare en definierad gräns, vilket inte behöver betyda att den är definitiv. Dessa gränser gör att jag slipper oroa mig för att telefonen inte startar, jag slipper oroa mig för virus, jag slipper leta applikationer — kort och gott slipper jag krångel. iPhone förblir en smart telefon och ingen dator. iPhone må sakna funktioner i jämförelse med andra produkter precis som de saknar funktioner i jämförelse med iPhone. Och tur är väl ändå det, för annars hade utvecklingen aldrig gått framåt.

Jag har kört iPhone sedan hösten 2007 då jag lyckades komma över ett exemplar från USA. Aldrig tidigare har en teknikpryl gjort ett så stort intryck på mig vid första anblick. Känslan av kall metall, tyngden, den rena släta designen, skärmen av glas — det var som att hålla i något utomjordiskt. Jag fick känslan av att den var mycket mer än bara en telefon. Plötsligt behövde jag inte längre bära omkring en pryl per ändamål. Datatrafiken måhända ha kostat skjortan till en början, men att kunna kolla mejlen när det behagade eller kolla nyheter, busstider och annat, gjorde en bortskämt bekväm. Samtidigt gav det en känsla av futuristisk effektivitet. Ögonblick jag fortfarande kan uppleva. Sedan hösten 2007 har jag aldrig tvekat, aldrig tittat bakåt och aldrig försökt övertala kritiker för det går fortfarande inte att beskriva känslan — den måste upplevas. Jag kanske låter galen, fanatiskt eller bara dum, men jag anser inte att det finns ett bättre alternativ för mig än iPhone. AP

Många glömmer bort att även drycken till julmaten spelar lika stor roll som valet av vin till middagen. En stor smakförhöjare och framhävare vid julbordet är den traditionsenliga snapsen. Men valet av öl anses tyvärr oftast inte lika viktigt. Därför tänkte jag ge er ett par dryckestips inför årets julbord och nedan är ett axplock av mina favoriter.

Jacobsen Golden Naked Christmas Ale

Jacobsen är mest kända för sina mer exklusiva måltidsöl och bjuder i år på en spännande julöl. Den ljuvliga drycken levereras i en snygg mörkbrun 75 cl glasflaska i klassisk stil som gör sig bra på julbordet. Dryckens färg är gyllene – i enlighet med dess namn – med en viss röd ton. Smaken är fyllig med mycket fruktiga inslag av apelsin och citron. Jag tycks urskilja julkryddor såsom kanel och kardemumma i den aromrika smaken. Överlag är det en lättdrucken Ale som passar bra till smakrik mat och därmed hela julbordets utbud. Dess söta och lena smak gör att den även kan passa fint till en pralin eller annan sötsak. En rekommenderad men tyvärr eftertraktad julöl som har visat sig vara svår att få tag i.

St. Peter’s Winter Ale

Jag är en ivrig entusiast av St. Peter’s Cream Stout och blev gladeligen förvånad när jag fick se denna Winter Ale. Precis som Stouten levereras den i en prydlig medicin-flaske formad design och ger ett lovande intryck. Färgen är väldigt mörk, likt Stouten, med beiget krämigt skum. Doften är ganska kraftig med inslag av rostad malt avrundad med lätt rökighet. Smaken är fyllig med många olika inslag och kryddor. Man kan ana lite jultoner i form av knäck och kryddnejlika. Smaken avrundas med en mjuk sötma och en vänlig beska. Passar utmärkt till det varma julbordet eller som en sällskapsöl framför brasan. Dock överträffar den inte Stouten, som förblir en av mina favoritöl.

Oppigårds Winter Ale

Dalabryggeriets öl är ny upplevelse för mig och en trevlig sådan. Detta är en billig öl till skillnad från ovanstående två, så med tanke på smak och karaktär så får man kalla den prisvärd. Den serveras i en ganska obetydlig flaska men låt det inte lura er. Doften är frisk och doftar mycket humle och rostat, med tydliga inslag av citrus och apelsin. Smaken är även den frisk och fruktig med en påtaglig beska. Tyvärr upplevs den en aning torr och inte så fyllig och söt som julbordet oftast kräver. Ändå är det en god Winter Ale som jag tror kan passa många vid julbordet men framförallt som smakvärmare i vintermörkret.

Carnegie Porter

Detta är ingen julöl, men jag tycker den är värd att nämna i dessa sammanhang. Carnegie Porter är en svensk klassisk porter och ett utmärkt exempel på god öl som egentligen gör sig bra på middagsbordet året runt. Lagrad ett par år är det också en ypperlig dessertöl som passar bra till såväl efterrätter som till sötsaker. Färgen är mycket mörk, nästan svart. Den doftar aromrikt med rostad malt, kaffe och choklad. Smaken är även den mycket kraftfull och fylligt söt. Humlebeskan är markerande men balanseras fint av sötman. En mycket god öl som rekommenderas till all sorters mat, men passar mycket bra till julbordet som ett alternativ till traditionell julöl. AP

De förändringar som skett är att layouten är ytterligare minimalistisk. Precis som med tidigare temat Less Simple försöker jag undvika att sidan blir beroende av ständigt uppdaterat innehåll. Detta har jag denna gång försökt lösa genom att ha ett ”bildspel” som roterar de senaste fem artiklarna. Dessutom hoppas jag att notiserna — vilka är, mer eller mindre, rekommenderade länkar — skall ge sidan mer liv.

Framförallt hoppas jag att det jag skriver kommer inspirera er besökare att fortsätta läsa min blogg och därmed ge mig kraft att fortsätta skriva. Tanken är att fokusera energin på att skriva artiklar om ämnen jag brinner för och överlåta sakerna i periferin till att bli notiser. Istället för att reproducera information vill jag skapa ny information — bidra helt enkelt.

Förutsättningarna är bättre, designen är enklare och konceptet är mer genomtänkt. Vi får se om jag lyckas denna gång, fortsättning följer. AP

Om du inte hittar din säkerhetskopia när du väljer ”Återskapa från säkerhetskopia” så är den nog borta. — Telia iPhone-support

Jadu, inga direkta detektiver eller ”experter” där inte. Ingen förklaring till det inträffade hade de heller. Men jag är inte den som ger mig. En snabb sökning på favoritforumet när det gäller Mac och iPhone, 99.se, och vips så hittar jag en tråd där en användare har råkat ut för något liknande. Denne person kan dock klassa sig som nästintill detektiv och hade identifierat var på datorn iTunes sparar telefonens backuper (Anders:Bibliotek:Application Support:MobileSync:Backup). Till min besvikelse var denna mapp tom förutom den nyskapade säkerhetskopian för min nya, om än tomma, iPhone. Dock nämndes Time Machine (Apples backup-program) i forumtråden och jag startade direkt upp min externa tidsmaskin. Med det extrema scenariot i åtanke att datorn kunde haverera under tiden iPhonen var på service (vilket datorn delvis gjorde), slog det mig att jag faktiskt säkerhetskopierat datorn samma dag som jag lämnade in telefonen på service. På nolltid stegade jag mig tillbaka i tiden och lyckades återställa mina säkerhetskopior. Wow. Första gången jag på allvar behövde använda Time Machine och den svek mig inte. Istället visade den sin kraft och eleganta enkelhet. Nu är min iPhone precis som tidigare förutom att den luktar ny bil. Underbart. AP

Okej, jag ska skriva på papprena först i morgon så det är väl inte ”officiellt”, men jag brister ändå ut i ett litet glädjespratt. Det tycker jag mig vara värd. Så sent som i förrgår hade jag nästan ställt in mig på att plugga till hösten — antagen och studentlägenhet reserverad — men plötsligt öppnas ”jobbdörren” på vid gavel. Det känns kul och spännande, samtidigt som det knyter sig en liten knut i magen. Klart jag är nervös det är ju mitt första ”riktiga” jobb. Genom åren har jag dock lärt mig att lite nervositet inför viktiga händelser ger en bara bättre fokus på huvuduppgiften.

Vad ska jag då arbeta med? Jo, jag ska arbeta som konsult (CAD-ritare/-konstruktör) i ett av de större projekt som just nu genomförs på Ringhals kärnkraftverk. Ja, jag hamnade och jag är inte ledsen för det. Det är i denna bransch saker och ting händer för tillfället så det känns helt naturligt.

Med detta i ryggsäcken hoppas jag att hösten blir ljusare än våren och att innehållet på 18 juni växer. Håll tummarna med mig så hörs vi snart igen. AP

Coda är ett webbutvecklings-program från Panic som skryter med ett program för ”en-fönster-webbutveckling”, vilket de med råge kan göra. De har lyckats kombinera en textredigerare, FTP-klient och webbläsare i en snygg förpackning där användarvänlighet är satt i fokus. Tidigare har jag suttit med Zend Studio i ett fönster och använt Firefox för förhandsgranskning i ett annat. Däremellan har jag dessutom växlat mellan en FTP-klient. Att kunna sköta utvecklingen i ett fönster och samtidigt ha tillgång till övriga funktioner och verktyg jag är van vid är underbart. Projekthanteringen är en av de funktioner jag gillar skarpt. Alla mina hemsideprojekt finns samlade under Sites som små skärmbilder av sidorna. Genom att dubbelklicka på  en sida kopplar Coda automatiskt upp projektet mot min FTP och öppnar de filer jag arbetade i sist.

En funktion som jag länge eftersökt i en utvecklingsmiljö är en inbyggd FTP-klient. Panic är sedan tidigare kända för sitt FTP-program Transmit vilket de implementerat i Coda. Inte bara kan du med ett klick ladda upp dina filer, utan programmet håller även koll på vilka filer du har ändrat och som skiljer sig från de på FTP-servern. Det gör att du enkelt ser vilka filer som ska laddas upp, vilket underlättar när man ändrar i många filer samtidigt.

Coda skiljer sig från många utvecklings-miljöer jag tidigare arbetat i och det beror på att fokuset ligger på webbutveckling, vilket inte är självklart om du t.ex. arbetar i Eclipse. Coda är därför utrustad med en webbläsare så du med ett klick kan förhandsgranska ditt projekt både lokalt och på FTP:n. Hemsidan kan förhandsgranskas i alla dina (på datorn installerade) webbläsare direkt i programmet.

Jag har egentligen bara skrapat på ytan, för Coda har mycket mer att erbjuda t.ex. visuell redigering av CSS, terminalåtkomst och dokumentation. Om jag skall nämna några nackdelar så finns det inte särskilt många att nämna – än. Jag har bara testat programmet i ett par veckor. Något att observera är att programmet (tyvärr) endast är tillgängligt för Mac (OS 10.4+). Så ni Mac-användare som är sugna på att arbeta i en enkel och modern webbutvecklingsmiljö – tveka inte att testa Coda. AP

Diskussionen om upphovsrätt och illegal fildelning lämnar jag åt andra att reda ut, men det som gör mig förbannad med denna lag är att den personliga integriteten får sig en rejäl känga. Det är nämligen så att det är personen som står för internetabonnemanget som får krav- eller varningsbrevet. Alltså nödvändigtvis inte den som fildelat. Det betyder att oskyldiga kan hamna i korselden och det oroar mig av följande anledningar.

• Lagen ger privata företag polisbefogenheter och rätten att upprätthålla en lag, något som borde hanteras av polis- och rättsväsendet. Vinstgivande organisationer är inte objektiva och ska därför inte få erhålla sådana här rättigheter.

• Det kan räcka med bevis i form av en skärmdump för att erhålla ett domstolsbeslut. Skärmdumpar vilka tidigare har visat sig vara mycket enkla att förvanska och fabricera.

• Branschorganisationer med stöd från mångmiljardindustrier ges möjlighet att kräva vanliga privatpersoner på tiotusentals kronor. Skulle du driva ärendet vidare i domstol riskerar du vid förlust att betala rättegångskostnaderna, vilka kan uppgå till miljonbelopp.

Kort sagt kan alltså branschorganisationer utöva utpressningsliknande metoder med lagen på sin sida. Dessutom har det diskuteras vilka som hamnar under piratjägarnas radar. Hela tiden har både branschorganisationerna och politikerna lugnat med att lagen är till för att stoppa ”de stora fiskarna”. Men innan lagen ens tagits i bruk flaggar branschorganisationerna för att ingen går säker. Ett uttalande som avsiktligen är till för att skrämmas men det som skrämmer mig mest är politikernas svek. Fredrik Reinfeldt sade under valkampanjen 2006 att ”vi kan inte jaga en hel ungdomsgeneration”, men IPRED är ett bevis på att politikerna hellre värnar om en mångmiljardindustri än att skydda sina väljare.

Konsekvensen av denna lag och liknande lagar, t.ex. FRA-lagen, är att den personliga integriteten på internet urholkas. En följd av detta gör att tjänster utvecklas för anonymisera datoranvändaren vilket indirekt gynnar grövre brottslighet på internet, t.ex. pedofiler och organiserad brottslighet. Är detta något som politikerna tagit i åtanke? Jag hade önskat att branschorganisationerna och bakomliggande industrier använt sina pengar till att ta fram lagliga alternativ istället för att lobba igenom sådana här lagar. För då hade det inte funnits något utbrett problem med illegal fildelning. AP

Ta bort alla begränsningar

Begränsningar såsom regionkoder tillhör det förgångna. Jag förstår att Spotify har svårt att sätta emot de bångstyriga skivbolagen men då är det dags att artisterna säger ifrån. Vilken artist vill inte spelas över hela världen?

Fler funktioner

En funktion som jag direkt saknade var att kunna bläddra i Spotifys musikbibliotek. Jag kommer inte ihåg all bra musik jag lyssnat på eller ens den jag själv äger utan jag skulle vilja bläddra bland artister och album. Andra funktioner som jag saknar är att kunna bläddra efter genre och år, även om de går att söka efter. En befintlig funktion jag därför har haft stor användning av i mitt musiksökande är ”liknande artister”. Jag skulle gärna vilja se den utökad, helst liknande iTunes Genius.

Bättre kvalitet på musiken

För oss dödliga duger kvaliteten på musiken gott och väl för slölyssnandet och  förfesten, men för de med bättre ljudanläggningar och känsligare öron är den i underkant. Dessutom är jag ingen beundrare av den live-inspelade musiken som tyvärr har letat sig in i Spotify.

Mer musik

Mycket vill ha mer. Spotify har idag ett gediget musikbibliotek vilket säkerligen kan tillfredsställa de flesta men jag har ändå stött på återvändsgränder utöver regionbegränsningarna. Spotify säger själva att de har som mål att erbjuda all världens musik och jag hoppas verkligen de lyckas.

Lyssna överallt

Något jag saknar är att kunna strömma musiken till min iPhone. Den har de tekniska förutsättningarna att klara av det men saknar fortfarande mjukvaran. Nu vet jag att Spotify-gänget söker programmerare till de flesta mobiltelefonplattformar samt att det nyligen släpptes en video vilken sägs visa Spotify till iPhone, så det är på gång.

Ta med sig musiken

Ett problem med Spotify är att det just är en strömmande musiktjänst vilken kräver en internetanslutning. Möjligheten att kunna ta med sig sin musik eller bränna ut den på en CD-skiva finns inte. Även om det finns mobila enheter som tekniskt sett kan använda Spotify (t.ex. iPhone) så finns det många användare vilka inte har den möjligheten, men ändå vill lyssna på favoritmusiken i sin CD-/MP3-spelare eller mobiltelefon. Detta ser jag som ett framtida hinder för alla strömmande tjänster, såväl ljud som video. Även om ”streaming” är framtiden så tror jag att vi är många år ifrån ett IT-samhälle med infrastruktur som tillåter det i stor utsträckning. Jag skulle därför vilja se en lösning där man på ett enkelt sätt, utan krångliga DRM-skydd, kan lyssna på sin musik ”offline”.

Webbaserad spelare

Ytterligare ett hinder eller begränsning är att du måste installera ett program på din dator för att överhuvudtaget kunna lyssna på musiken. Det ser jag som ett stort problem när man är gäst på en dator där Spotify inte är installerat eller inte är tillåtet att installeras. Jag skulle därför vilja se en webbaserad spelare som ett alternativ där installering av programvara är en omöjlighet.

I övrigt finns det många fler funktioner jag skulle vilja se i Spotify, men ovan är mina önskemål och enligt mig ”framgångsreceptet” för en bra strömmande musiktjänst. Det ska dock  påminnas att Spotify bara är i startgroparna och jag tror vi kommer se många nyheter innan den öppna Beta-perioden är över. Och infriar de ovannämnda punkter kan jag gladeligen tänka mig betala 99 kr i månaden eller mer, men tills dess lyssnar jag vidare på mitt reklamfinansierade konto. AP